{"id":79,"date":"2024-06-19T04:35:01","date_gmt":"2024-06-19T04:35:01","guid":{"rendered":"https:\/\/word.steevenson.fr\/?p=79"},"modified":"2024-06-22T15:34:56","modified_gmt":"2024-06-22T15:34:56","slug":"gratel-prurit","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/2024\/06\/19\/gratel-prurit\/","title":{"rendered":"Grat\u00e8l( prurit)"},"content":{"rendered":"\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>Tande, <strong>Grate<\/strong> sou moun se yon<strong> wonte<\/strong>&#8230;&#8230; wi, <strong>gratel<\/strong> vle di ou pa <strong>benyen<\/strong>&#8230;&#8230;. li vle di ou<strong> sal\u00f2p<\/strong>&#8230;&#8230;. pa <strong>kole <\/strong>sou li poul pa baw <strong>gratel <\/strong>lan&#8230;.<\/p>\n\n\n\n<p>Anpil moun ki soufri <strong>grat\u00e8l <\/strong>souvan konn tande <strong>paw\u00f2l <\/strong>sa yo nan <strong>bouch<\/strong> l\u00f2t moun. E anpil fwa <strong>paw\u00f2l <\/strong>sa yo konn <strong>afekte<\/strong> maladif lan <strong>mantalman<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n<p>Pou t\u00e8t <strong>grat\u00e8l<\/strong> f\u00e8<strong> zanmitay<\/strong> av\u00e8k plizy\u00e8<strong> l\u00f2t maladi<\/strong> ke l\u00f2t moun pa konnen <strong>apa<\/strong> de pa <strong>benyen<\/strong>, e pou t\u00e8t <strong>grate<\/strong> sou <strong>moun<\/strong> d\u00e8fwa ka f\u00e8 moun pase<strong> wont<\/strong>, anfen, pou t\u00e8t <strong>grat\u00e8l <\/strong>konn fe <strong>mounn<\/strong> gade moun <strong>dw\u00f2l<\/strong> nan <strong>sosyete<\/strong> an, li enpotan pou nou konnen: <strong>kisa<\/strong> ki <strong>grat\u00e8l<\/strong> lan? Ki <strong>maladi <\/strong>ki ka <strong>koz<\/strong> li?<strong> kil\u00e8<\/strong> pou nou <strong>ch\u00e8che<\/strong> <strong>swen<\/strong> medikal? e <strong>kijan<\/strong> li ka <strong>trete<\/strong>?<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><strong>KISA KI GRATEL LAN? <\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Grat\u00e8l<\/strong> : An <strong>1660<\/strong> yon dokt\u00e8 alman, define <strong>grat\u00e8l<\/strong> tankou yon <strong>sansasyon<\/strong> ki provoke yon <strong>anvi<\/strong> ijan pouw <strong>grate<\/strong> nenp\u00f2t kote nan <strong>k\u00f2w<\/strong>, enkli <strong>pati entim<\/strong> ou. Nan gwo vokabil\u00e8 dokt\u00e8, yo rele <strong>grat\u00e8l<\/strong> &#8220;<strong>prurit<\/strong>&#8220;. Al\u00e8kile, ak avansman<strong> medsin<\/strong>, yo vin <strong>dekouvri<\/strong> ke<strong> K\u00f2<\/strong> nou gen kapasite pou<strong> pwodwi<\/strong> sibstans ki rele &#8220;<strong>pruritogen<\/strong>&#8221; ( eleman ki <strong>provoke<\/strong> <strong>grat\u00e8l<\/strong> lan). Pami yo gen<strong> <em>priritoj\u00e8n<\/em><\/strong>: <em>il 31, il-4, il-13 JAK<\/em>.<\/p>\n\n\n\n<p>Wap sezi w\u00e8 ke zaf\u00e8 <strong>grat\u00e8l<\/strong> lan, se younn nan <strong>pwobl\u00e8m<\/strong> nan po ki tr\u00e8 <strong>frekan<\/strong>. Li se yon pwoblem ki represante <strong>40%<\/strong> nan pami rezon ki fe<strong> moun<\/strong> al kay dokt\u00e8. Li telman frekan, yo menm fe konnen ke kantite <strong>moun(40%)<\/strong> ki al kay dokt\u00e8 pou <strong>doul\u00e8<\/strong> nan <strong>do <\/strong>egal a menm kantite <strong>moun(40%) <\/strong>ki al kay dokt\u00e8 pou t\u00e8t <strong>grat\u00e8l<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><strong>KI MALADI KI KOZ GRATEL?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Pami <strong>maladi<\/strong> ki koz <strong>grat\u00e8l,<\/strong> nou gen:<\/p>\n\n\n\n<p>1) &#8221; <strong>Po s\u00e8ch<\/strong>&#8220;, se koz ki pi koni, e ke moun ki gen po <strong>s\u00e8ch <\/strong>ka devlope <strong>grat\u00e8l<\/strong> rapid, de la t\u00e8t o pye. menm jan li tr\u00e8 koni an, li fasil pou trete tou.<\/p>\n\n\n\n<p>2) &#8220;<strong>Maladi grat\u00e8l nan po<\/strong>&#8220;. Ki se kondisyon ki soti nan po an selman, sa vle di ke, se pwobl\u00e8m nan <strong>po <\/strong>an ki pwodwi <strong>grat\u00e8l<\/strong> lan <strong>dir\u00e8kteman<\/strong>. Poum site k\u00e8k ezanp tankou: <strong>gal<\/strong>, <strong>inflamasyon <\/strong>nan po( <strong>d\u00e8matit<\/strong>), <strong>al\u00e8ji <\/strong>nan <strong>po<\/strong>( avek<em><strong> savon, rad, pwodwi chimik<\/strong><\/em>), <strong>lota<\/strong>, moun ki fe <strong>al\u00e8ji<\/strong> ak <strong>medikaman<\/strong>. Moun ki gen ti <strong>b\u00e8t (ens\u00e8k<\/strong>, <strong>pin\u00e8z<\/strong>, <strong>ravet<\/strong>,<strong>marigwen<\/strong>) kat mode yo nan kabann.<\/p>\n\n\n\n<p>3) &#8220;<strong>maladi po ki soti nan lot sistem nan k\u00f2 an<\/strong>&#8220;. Nan ka sa, se maladi ki soti<strong> anndan k\u00f2w <\/strong>ki vin manifete sou po an ki provoke<strong> grat\u00e8l<\/strong> lan. Egzanp ki komen nan ka sa se moun ki gen pwoblem nan <strong>glann tiroyid<\/strong>( <strong>gwo gagann<\/strong>, ak <strong>ti gagann<\/strong>), <strong>anemi<\/strong>, moun ki gen <strong>lesemi<\/strong>, <strong>kans\u00e8<\/strong> nan san, moun ki gen pwoblem <strong>sikyatrik<\/strong>( &#8220;<strong>moun fou<\/strong>&#8220;), pwoblem nan<strong> fy\u00e8l<\/strong> ak nan <em>fwa<\/em>. Ak moun ki gen tw\u00f2p <strong>kalsium <\/strong>nan san yo. E Moun ki gen <strong>defans<\/strong> yo ki ba. Moun ki gen <strong>pwobl\u00e8m <\/strong>nan <strong>n\u00e8<\/strong> yo(<strong> newolojik<\/strong>)<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><strong>KILE POUW CHECHE  SWEN MEDIKAL ?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Grat\u00e8l <\/strong>ki <strong>p\u00e8sistan<\/strong>, <strong>grat\u00e8l<\/strong> ki <strong>pa <\/strong>janm <strong>kanpe<\/strong> ka anm\u00e8de <strong>kalite<\/strong> <strong>lavi <\/strong>moun anpil. yo rele sa &#8220;<strong>grat\u00e8l kronik<\/strong>&#8220;. <strong>Grat\u00e8l<\/strong> sa ka rann laviw <strong>san souf <\/strong>menmjan ak on moun kap bezwen<strong> lave sanl<\/strong> nan apar\u00e8y pou t\u00e8t <strong>pwoblem ren<\/strong> ki grav(<strong>emodyaliz<\/strong>). L\u00e8 konsa ou sipoze<strong> ch\u00e8che <\/strong>swen <strong>medikal <\/strong>paske gendwa se koz <strong>maladi <\/strong>nan <strong>san<\/strong>, oubyen nan l\u00f2t <strong>sist\u00e8m<\/strong> nan <strong>k\u00f2 <\/strong>an ki provoke<strong> grat\u00e8l <\/strong>lan.<\/p>\n\n\n\n<p>Nan sans sa, aplikasyon <strong>kr\u00e8m<\/strong>, ak <strong>pomad<\/strong>,<strong> lwil<\/strong>, benyen ak <strong>f\u00e8y<\/strong>, pap ka pase jan de grat\u00e8l sa. Ak <strong>chans defwa <\/strong>li ka pase pou on<strong> ti tan<\/strong>, men apre lap<strong> tounen<\/strong> ank\u00f2. Pou t\u00e8t sa, wap bezwen fe <strong>demanch<\/strong> ak <strong>dokt\u00e8 <\/strong>pou <strong>trete <\/strong>pwoblem <strong>anndan<\/strong> <strong>k\u00f2<\/strong> ou, pouw kontrole tip de<strong> grat\u00e8l <\/strong>sa.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><strong>KIJAN POU TRETE GRATEL ? <\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Tretman<\/strong> grat\u00e8l lan<strong> depann<\/strong> de<strong> koz<\/strong> lan. Aplikasyon <strong>kr\u00e8m<\/strong> oubyen <strong>lwil idratan <\/strong>pandan<strong> k\u00e8k jou<\/strong> ka rezoud pwobl\u00e8m lan sitou l\u00e8 se <strong>po s\u00e8ch<\/strong> ki koz<strong> grat\u00e8l<\/strong> lan. Men konsa tou, <strong>grat\u00e8l kronik<\/strong> konn bay <strong>dokt\u00e8 <\/strong>ak <strong>pasyan<\/strong> anpil <strong>fristrasyon<\/strong>, sitou l\u00e8 <strong>medikaman<\/strong> pou<strong> al\u00e8ji<\/strong> yo pa fonksyone.<strong> Tretman <\/strong>av\u00e8k <strong>laz\u00e8<\/strong>, limy\u00e8 <strong>iltravyol\u00e8<\/strong> konn ede trete <strong>grat\u00e8l<\/strong> ki soti nan l\u00f2t <strong>sist\u00e8m<\/strong> nan k\u00f2 an tankou <strong>fwa<\/strong> ak <strong>ren<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n<p>Malerezman, <strong>grat\u00e8l <\/strong>ki soti nan pwobl\u00e8m<strong> sistemik<\/strong>, tankou nan<strong> san<\/strong>, <strong>fwa<\/strong> ak <strong>ren<\/strong> defwa konn<strong> pa reponn<\/strong> ak py\u00e8s<strong> tretman<\/strong> ki egziste sou <strong>mache <\/strong>an. Se pou t\u00e8t sa yap f\u00e8 gwo <strong>rech\u00e8ch <\/strong>sou <strong>medikaman<\/strong> ki pou atake <strong>pruritogen <\/strong>yo(<strong>eleman<\/strong> ki provoke <strong>grat\u00e8l<\/strong>)<\/p>\n\n\n\n<p>Pou konkli, <strong>grate <\/strong>sou <strong>moun <\/strong>pa sipoze yon <strong>wonte<\/strong>&#8230;&#8230; wi, <strong>grat\u00e8l<\/strong> pa vle di ou pa <strong>benyen.<\/strong>&#8230;&#8230; li pa vle di ou <strong>sal\u00f2p<\/strong>&#8230;&#8230;. se <em><strong>pa<\/strong><\/em> tout <strong>grat\u00e8l <\/strong>ki <strong>kontajye<\/strong>.<strong> Grat\u00e8l<\/strong> pa yon <strong>maladi <\/strong>men plito li se yon <strong>manifestasyon <\/strong>de yon <strong>pwoblem<\/strong> nan <strong>po<\/strong> oubyen nan<strong> sistem<\/strong> anndan <strong>k\u00f2 <\/strong>nou.<\/p>\n\n\n\n<p>Anpil fwa nou ka <strong>trete grat\u00e8l<\/strong> fasil tankou nan ka <strong>po s\u00e8ch<\/strong>, men Moun ki gen <strong>grat\u00e8l kronik <\/strong>ki pa <strong>janm kanpe<\/strong> sipoze w\u00e8<em> <\/em><strong><em>dokt\u00e8<\/em> <\/strong>pou trete koz lan. Konnen ke Li<strong> posib <\/strong>pouw pa<strong> janm<\/strong> jwenn yon <strong>solisyon<\/strong> pou <strong>grat\u00e8l <\/strong>kronik lan, men, gen<strong> espwa <\/strong>ak gwo r<strong>ech\u00e8ch<\/strong> ke yap f\u00e8 pou atake<strong> eleman<\/strong> ki provoke <strong>grat\u00e8l kronik <\/strong>lan, eleman sa yo rele &#8220;<strong>priritoj\u00e8n&#8221;<\/strong>, pami yo gen &#8220;<strong>priritoj\u00e8&#8221;: <\/strong><em> il 31, il-4, il-13 JAK.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>La <strong>medsin <\/strong>ap fe rechech byen serye pou mete <strong>eleman<\/strong> sa yo anba k\u00f2d pou ka trete<strong> grat\u00e8l kronik<\/strong> nan yon <strong>fiti<\/strong> pa two lwen.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>Dr Lariviere.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tande, Grate sou moun se yon wonte&#8230;&#8230; wi, gratel vle di ou pa benyen&#8230;&#8230;. li vle di ou sal\u00f2p&#8230;&#8230;. pa kole sou li poul pa baw gratel lan&#8230;. Anpil moun ki soufri grat\u00e8l souvan konn tande paw\u00f2l sa yo nan bouch l\u00f2t moun. E anpil fwa paw\u00f2l sa yo konn afekte maladif lan mantalman. Pou [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-79","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=79"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":141,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79\/revisions\/141"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=79"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=79"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=79"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}