{"id":58,"date":"2024-04-28T17:30:57","date_gmt":"2024-04-28T17:30:57","guid":{"rendered":"https:\/\/word.steevenson.fr\/?p=58"},"modified":"2024-06-22T16:43:13","modified_gmt":"2024-06-22T16:43:13","slug":"tansyon-wo-oubyen-ipetansyon","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/2024\/04\/28\/tansyon-wo-oubyen-ipetansyon\/","title":{"rendered":"Tansyon wo oubyen Ip\u00e8tansyon"},"content":{"rendered":"\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>Eskew konnen \u201c<strong><u>Tansyon Wo<\/u><\/strong>\u201d se yon pwobl\u00e8m <strong>mondyal <\/strong>tr\u00e8 frekan ? Eske ou konnen sou chak <strong>10 moun <\/strong>ou konnen, enkli : <strong>Manmanw,<\/strong> <strong>Papaw<\/strong>, <strong>fr\u00e8w<\/strong> ak <strong>S\u00e8w<\/strong> oubyen <strong>zanmiw<\/strong>, gen omwen <strong>6 <\/strong>Nan <strong>10 <\/strong>moun sa yo ki ka soufri <strong>tansyon wo.<\/strong> Anplis, Eskew konnen Nan<strong> 6 <\/strong>moun sa yo, gen omwen<strong> 4<\/strong> pami yo ki <strong>pa<\/strong> <strong>konnen <\/strong>ke yo sourfri <strong>tansyon wo (ip\u00e8tansyon<\/strong>). Eke chak jou <strong>4 <\/strong>moun sa yo pase San <strong>tretman<\/strong> pou <strong>tansyon wo<\/strong>, gen on mwen <strong>younn<\/strong> nan <strong>4 <\/strong>moun sa yo ki ka<strong> devlope<\/strong> yon <strong>STROK<\/strong>( <em>dega nan s\u00e8vo<\/em>) san atann, nenp\u00f2t moman nan lavil.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>An verite, mwen konnen <strong>Tansyon wo<\/strong> ka yon <strong>sij\u00e8<\/strong> ki <strong>nouvo <\/strong>pou ou. E pou<strong> eksperyans<\/strong> ke mwen genyen nan <strong>domenn<\/strong> sante kom on <strong>dokt\u00e8 k\u00e8<\/strong>(<strong>kadyol\u00f2g<\/strong>). Gen k\u00e8k<strong> Kesyon<\/strong> ke mwen toujou jwenn moun <strong>pozem<\/strong> e ke ou<strong> menm<\/strong> Pet\u00e8t ap poze <strong>t\u00e8t <\/strong>ou menm <strong>kesyon <\/strong>sa yo : <strong>kisa<\/strong> ki <strong>tansyon wo(ip\u00e8tansyon)<\/strong> an menm? <strong>Kijan<\/strong> map f\u00e8 <strong>konnen<\/strong> sim f\u00e8 <strong>tansyon wo<\/strong>? Ki <strong>kalite<\/strong> <strong>moun<\/strong> ki ka f\u00e8 <strong>tansyon wo<\/strong>? Eske gen <strong>mwayen<\/strong> pou <strong>evite<\/strong> moun f\u00e8 <strong>tansyon wo?<\/strong> Eske gen <strong>tr\u00e8tman<\/strong> pou moun ki f\u00e8 <strong>tansyon wo<\/strong>. Eske <strong>ip\u00e8tansyon<\/strong> ka<strong> tiye<\/strong> on <strong>moun <\/strong>sil <strong>pa<\/strong> janm <strong>trete<\/strong> ?<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><strong>KISA KI IPETANSYION AN MENM ?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Sist\u00e8m <\/strong>ki <strong>sikile <\/strong>san nan<strong> k\u00f2w<\/strong> pou pote<strong> oksijenn<\/strong> ak <strong>nitriman<\/strong>( manje) Nan tout pati Nan <strong>k\u00f2w<\/strong> (<strong>\u00f2gan<\/strong>) espesyalman <strong>s\u00e8vo<\/strong>(<strong> t\u00e8t ou<\/strong>),<strong>ren<\/strong> ou, ak <strong>k\u00e8<\/strong> ou, rele <strong>sistem Kadyovaskil\u00e8<\/strong>. <strong>Sist\u00e8m kadyovaskil\u00e8<\/strong> an se yon <strong>sist\u00e8m<\/strong> ki f\u00f2me avek k\u00e8 ou epi on pak\u00e8t <strong>v\u00e8nn<\/strong> ak <strong>at\u00e8 <\/strong>ki konekte av\u00e8l pou <em>sikile San <\/em>nan <strong>k\u00f2<\/strong> nou chak jou tankou yon<strong> tiyo <\/strong>ki pa janm kanpe. Nan sans sa menm Jan ak on <strong>tiyo<\/strong>, <strong>k\u00e8<\/strong> an<strong> sikile<\/strong> san nan <strong>sist\u00e8m<\/strong> nan ak on f<strong>\u00f2s<\/strong> ke yo rele <strong>Tansyon<\/strong>( <strong>presyon<\/strong>) ke <strong>sist\u00e8m <\/strong>nan ka<strong> tolere.<\/strong> <strong>Presyon<\/strong> an kreye <strong>2<\/strong> Numero, <strong>younn <\/strong>rele &#8220;<strong>sistolik<\/strong>&#8220;, lot la rele &#8220;<strong>diyastolik<\/strong>&#8220;. Li<strong> enpotan<\/strong> pou nou konnen <strong>2 numero<\/strong> sa yo pou kontrole <strong>tansyon <\/strong>ou. Menm Jan ou gen yon<strong> tank dlo<\/strong> ki konekte ak yon <strong>Koubelann<\/strong> pou <strong>sikile <\/strong>dlo <strong>dey\u00f2 <\/strong>tank lan. Chak fwa ou <strong>ouv\u00e8<\/strong> tiyo an <strong>tank<\/strong> lan<strong> pouse<\/strong> dlo an ak yon <strong>f\u00f2s<\/strong> (<strong>tansyon<\/strong>) ki byen<strong> f\u00f2<\/strong>.L\u00e8 dlo fin kite <strong>tank lan<\/strong>, li kontinye <strong>sikile <\/strong>Nan koubelann. f\u00f2s (<strong>Tansyon<\/strong>) dlo an kap<strong> sikile<\/strong> nan<strong> koubelann <\/strong>toujou pi ba pa<strong> rap\u00f2 <\/strong>ak tansyon ki Nan <strong>tank lan<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n<p>Egzanp <strong>tank dlo<\/strong> ak<strong> kobelann <\/strong>lan fonksyone preske menm Jan ak <strong>sist\u00e8m kadyovaskil\u00e8<\/strong> kap <strong>sikile s<\/strong>an nan <strong>sist\u00e8m <\/strong>nou. <strong>F\u00f2s<\/strong> (<strong>Tansyon<\/strong>) san ki soti Nan<strong> k\u00e8<\/strong> an ( <strong>tank lan)<\/strong>\u00a0 ki byen <strong>f\u00f2 <\/strong>e enp\u00f2tan, sipoze <strong>120mmhg <\/strong>(<strong>120<\/strong> <strong>nan mezi f\u00f2s<\/strong>) ki dwe byen<strong> f\u00f2,<\/strong> yo rele f\u00f2s sa <strong>Tansyon sistolik<\/strong>( <em>premye nimero tansyon an<\/em>). <strong>F\u00f2s<\/strong> (tansyon) <strong>san<\/strong> kap <strong>sikile <\/strong>Nan<strong> at\u00e8<\/strong> yo( <strong>koubelann<\/strong> lan) sipoze <strong>70mmhg<\/strong> (<strong>70<\/strong> nan mezi f\u00f2s), Yo rele sa <strong>Tansyon diyastolik<\/strong>( <em>dezy\u00e8m nimero tansyon an<\/em>) ki toujou byen<strong> f\u00e8b<\/strong>. Nan sans sa, on<strong> Tansyon normal<\/strong> pou sist\u00e8m nou ( <strong>\u00f2gann<\/strong> yo) sipoze <strong>120\/70<\/strong>. Yo konsidere<strong> b\u00e8l tansyon<\/strong> sa kom yon <strong>tansyon optimal <\/strong>pou k\u00f2 nou foksyone san pwobl\u00e8m ak <strong>sist\u00e8m kadyovakil\u00e8 <\/strong>an.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00f2malman, <strong>tansyon<\/strong> on moun\u00a0 ka<strong> monte <\/strong>de tan zan tan a <strong>140\/90<\/strong> apr\u00e8 pou li <strong>desann<\/strong> nan<strong> 120\/70 <\/strong>ki se yon bagay ki <strong>nomal <\/strong>depandaman de <strong>aktivite<\/strong> ke moun nan ap f\u00e8 nan <strong>moman<\/strong> an. Pa egzanp nan <strong>moman <\/strong>ke wap <strong>kouri<\/strong>, <strong>f\u00e8 egzisis<\/strong>, nan moman ke ou <strong>strese<\/strong>, nan moman wap <strong>manje<\/strong>, nan moman ou <strong>sezi<\/strong>, nan moman <strong>k\u00e8 sote<\/strong>, nan moman ou <strong>f\u00e8 move san<\/strong>, e menm nan moman <strong>k\u00e8 ou kontan <\/strong>anpil tankou le <strong>wap f\u00e8 sex.<\/strong> Nan moman sa yo, <strong>tansyon <\/strong>nan sistem nan sipoze<strong> monte <\/strong>pou ka pote plis <strong>oksijenn<\/strong> ak <strong>nitriman<\/strong> nan sist\u00e8m nan. Pou t\u00e8t sa, defwa nan <strong>moman<\/strong> sa yo <strong>tansyon <\/strong>an ka <strong>monte <\/strong>piwo ke <strong>140\/90, 150\/90,<\/strong> defwa<strong> 160<\/strong>, sitou si wap fe gwo<strong> akitive fizik<\/strong> oubyen nan <strong>sitwasyon laviw<\/strong> an <strong>danje<\/strong> tankou l\u00e8 wap kouri <strong>anban bal <\/strong>pouw <strong>sove t\u00e8t<\/strong> ou. Konsekaman apr\u00e8 sa <strong>tansyon<\/strong> an toujou sipoze <strong>retounen<\/strong> nan <strong>numero optimal <\/strong>lan ki se <strong>120\/70<\/strong>, oubyen pi ba ke<strong> 120\/70<\/strong>, <strong>imidyatman<\/strong> apr\u00e8 ou kanpe oubyen <strong>sispann aktivite <\/strong>sa yo ki te monte <strong>tansyon<\/strong> an.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>EBYEN, KILE MOUN SOUFRI TASYON MENM?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Kondisyon <strong>tansyon wo<\/strong> an komanse se l\u00e8 ou gen yon <strong>tansyon<\/strong> ki rete <strong>anl\u00e8<\/strong> oubyen <strong>egal<\/strong> ak <strong>140\/90<\/strong>, epi ki pa janm desann pandan plizy\u00e8<strong> jou<\/strong>, plizy\u00e8 <strong>mwa<\/strong> oubyen plizy\u00e8 <strong>lane<\/strong>. Ou w\u00e8 <strong>tansyon wo<\/strong> sa (ki rete anl\u00e8 <strong>140\/90 <\/strong>lan),li se yon<strong> gwo menas <\/strong>pou <strong>sist\u00e8m<\/strong> nan. E li se yon <strong>menas<\/strong> paske le li rete byen<strong> wo<\/strong> sou <strong>t\u00e8t palmis <\/strong>lan, epi li pa <strong>janm desann<\/strong>, li ka koze anpil<strong> dega <\/strong>nan <strong>sistem kadiyovaskil\u00e8 <\/strong>an av\u00e8k letan. Wi pitit, <strong>tansyon danje<\/strong> sa( ki rete anl\u00e8 <strong>140\/90<\/strong> lan) pa janm desann kit o<strong>u chita<\/strong>, kit ou<strong> domi<\/strong>, kit wap <strong>mache<\/strong>, kit wap <strong>manje.<\/strong> Tande, ou w\u00e8, maglre wap repozew<strong> lakay<\/strong> ou, byen trakil <strong>tansyon<\/strong> an rete <strong>byen wo<\/strong> nan <strong>sit\u00e8m <\/strong>ou anl\u00e8 <strong>140\/90<\/strong> oubyen <strong>150\/90 <\/strong>defwa <strong>160\/100<\/strong>, wa di se<strong> kouri <\/strong>ou tap <strong>kouri<\/strong> pou sove <strong>laviw anba bal<\/strong> tandiske se<strong> chita<\/strong> ou <strong>chita <\/strong>lakay <strong>anrepo<\/strong>. An gran jan, yo konsidere <strong>tansyon wo<\/strong> sa (1<strong>40\/90<\/strong> <em>ki pa janm desann nan<\/em>) tankou on <strong>danje sosyal<\/strong>. <strong>Tansyon wo<\/strong> sa <strong>miltipliye risk<\/strong>( <em>chans<\/em>) pou moun\u00a0 soufri <strong>domaj irev\u00e8sib<\/strong>(<em> ou pap ka def\u00e8t sak te f\u00e8t<\/em>) nan \u00f2gann vital tankou <strong>k\u00e8<\/strong> ( <strong>tank lan)<\/strong>, <strong>s\u00e8vo<\/strong>(<strong> t\u00e8t o<\/strong>u) ak <strong>ren<\/strong> e nan gwo <strong>at\u00e8<\/strong> yo <strong>(koubelann<\/strong>) tankou gwo at\u00e8 <strong>aw\u00f2t<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>KIJAN MAP FE KONNEN SIM GEN TANSYON WO KI PA JANM DESANN?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Mey\u00e8 fason pou konnen siw f\u00e8 <strong>tansyon wo<\/strong> se cheke <strong>tansyonw<\/strong> ak on <strong>machin tansyon<\/strong> ki rele &#8220;<strong>tansyom\u00e8<\/strong>t&#8221;. Se vre, Mwen konnen ke ou pa <strong>Santi anyen<\/strong>, ou <strong>santiw anfom<\/strong>, ou pa janm ge on ti<strong> t\u00e8t <\/strong>fe <strong>mal <\/strong>menm nan <strong>laviw<\/strong>, eke ou pa w\u00e8<strong> rezon <\/strong>pouw ta tcheke<strong> tansyonw<\/strong>. Ebyen map profite diw ke <strong>rezon<\/strong> ki fe li enpotan pouw cheke<strong> tansyon<\/strong> pa <strong>woutin<\/strong>( <em>menm ke ou pa santi anyen<\/em>), se paske le pli souvan <strong>tansyon wo<\/strong> pa pwodwi py\u00e8s<strong> sentom<\/strong>( li pa bay<strong> tet f\u00e8 mal<\/strong>, ni <strong>vant f\u00e8 mal<\/strong>, ni <strong>la fy\u00e8v<\/strong>, ni<strong> k\u00e8 fe mal<\/strong>, ni <strong>batman k\u00e8<\/strong>) sil poko f\u00e8 gwo dega nan<strong> sist\u00e8m<\/strong> nan ak<strong> \u00f2gann vital <\/strong>yo. E k\u00f2m ou konnen janm dil oparavan, pou <strong>tansyon wo<\/strong>\u00a0 fe dega nan <strong>sist\u00e8m nou<\/strong>, li pran tan li. Li pran plizy\u00e8<strong> jou<\/strong>, plizy\u00e8 <strong>mwa <\/strong>ak plizy\u00e8 <strong>lane<\/strong>, li rete anle <strong>140\/90 <\/strong>pou li fe <strong>dega<\/strong>. Le <strong>tansyon wo<\/strong> rive on l\u00e8 li f\u00e8 kont<strong> dega<\/strong> nan <strong>sist\u00e8m <\/strong>nan ak <strong>\u00f2gann vital <\/strong>yo, lap gentan tw\u00f2 ta, paske <strong>dega sa<\/strong> yo anpil fwa ou pap ka <strong>def\u00e8t <\/strong>yo. Nan moman dega yo f\u00e8t, ou ka rete on <strong>s\u00e8l jou,<\/strong> ou Santi<strong> tet fe mal<\/strong>, ou santi<strong> kouw on ti jan r\u00e8d<\/strong>, ou komanse <strong>w\u00e8 twoub<\/strong>,  on santi on <strong>pony\u00e8t <\/strong>ou lou,<strong> san f\u00f2s<\/strong>, on b\u00f2 nan <em><strong>figiw def\u00f2me<\/strong><\/em>, jiskaske ou abouti ak on <strong>STROK<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n<p>Se pou t\u00e8t se yo yo baw <strong>tansyon wo<\/strong> on ti non ki rele &#8220;<strong><em>tiy\u00e8 silansye<\/em><\/strong>&#8221; an bon kreyol lap kraze<strong> sist\u00e8m ou<\/strong>, manje<strong> ogan vital <\/strong>yo anba anba. Lap manje anndanw an <strong>silans<\/strong> jiska li fe <strong>gwo dega <\/strong>ki ka <strong>menm mete laviw <\/strong>an danje. Pou tet sa, yo relel &#8220;<strong><em>tiy\u00e8 silansye<\/em><\/strong>&#8220;. Nan menm sans sa, Mwen konseyew siw ap li <strong>teks sa<\/strong> pouw konsidere <strong>tcheke tansyonw<\/strong> <strong>2<\/strong> ou <strong>3<\/strong> fwa nan yon <strong>semenn<\/strong> epi ekri <strong>Numero sistolik<\/strong> ak <strong>dyastolik lan<\/strong> Nan yon <strong>f\u00e8y <\/strong>papye. konsa si ou w\u00e8 <strong>Numero <\/strong>yo rete anle <strong>140\/90 <\/strong>pandan kelke jou <strong>konsekitif<\/strong>, ou met konsidere ou ka soufri <strong>tansyon ki wo<\/strong>. E ou ka evite <strong>dega nan sit\u00e8m <\/strong>ou, le ou <strong>detekte<\/strong> li bon\u00e8. Si l\u00e8w fin kotrole tansyon apr\u00e8 <strong>k\u00e8lke jou<\/strong> e ou sisp\u00e8k ou f\u00e8 <strong>tansyon wo.<\/strong>\u00a0Nan ka sa wap<strong> bezwen <\/strong>ofri t\u00e8t ou yon op\u00f2tinite pou <strong>konsilte<\/strong> on <strong>dokt\u00e8<\/strong> ki ka travay<strong> ansanm <\/strong>av\u00e8k ou pou jwenn yon plan pou <strong>trete kondisyon <\/strong>sa.<\/p>\n\n\n\n<p><strong> KIK KALITE GROUP MOUN KI KA FE TANSYON?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Yo estime ke <strong>90%<\/strong> moun ki pase <strong>laj<\/strong> de <strong>40<\/strong> lane nan yon<strong> moman <\/strong>nan lavi moun sa yo gen yon <strong>risk<\/strong>(<em>chans<\/em>) pou yo soufri <strong>tansyon wo<\/strong>. N\u00f2malman, yo asosye sa avek<strong> laj ak jenetik<\/strong> Ki se k\u00f2z <strong>ip\u00e8tansyon <\/strong>ki pi frekan. Yo konsidere laj avek jenetij <strong>k\u00f2m<\/strong> risk<strong> fakt\u00e8<\/strong> (chans pou fe tansyon wo) ke nou paka <strong>kontrole<\/strong>. On l\u00f2t kote,\u00a0 av\u00e8k entrodiksyon <strong>manje rapid<\/strong>(<strong> tchanpan<\/strong>), av\u00e8k <strong>dispozisyon teknoloji<\/strong>(<strong> machin<\/strong>, <strong>eskalye woulant<\/strong>) f\u00e8 anpil moun f\u00e8 <strong>mwens egz\u00e8sis <\/strong>e konsomasyon anpil<strong> farin<\/strong> ak<strong> sik<\/strong>, anplis ak anpil s\u00e8l<strong> miltipliye risk<\/strong>(posibilite) pou moun soufri <strong>tansyon wo<\/strong> ak yon laj ki pi<strong> jenn<\/strong>, defwa avan laj de<strong> 30 <\/strong>lane.<\/p>\n\n\n\n<p>Pou t\u00e8t sa, Li tre frekan ke moun ki depase <strong>pwa nomal yo<\/strong>, moun ki <strong>ob\u00e8z <\/strong>ak <strong>BMI <\/strong>plis ke <strong>30<\/strong> ka fe tansyon wo, byen ke<strong> obezite <\/strong>pa garanti ke wap fe <strong>tansyon <\/strong>ki wo. Menm Jan on moun ka an <strong>sante <\/strong>men li gen <strong>jenetik<\/strong> li ki <strong>koz <\/strong>ki le fe <strong>tansyon<\/strong> <strong>wo<\/strong> byen ke li mennen on vi an <strong>sante<\/strong>. Pami bagay(<strong>fakt\u00e8)<\/strong> ki f\u00e8 Moun fe <strong>tansyon wo<\/strong> ke nou ka kontrole, oubyen evite, gen: <strong>sigar\u00e8t <\/strong>(Moun kap fimen li), <strong>alk\u00f2l<\/strong> ( moun kap bw\u00e8 plis ke 3 by\u00e8 pa jou),<strong> s\u00e8l<\/strong>( moun ki manje dey\u00f2 anpil)<strong> obezite<\/strong>( moun ki gen yon BMI 30 ou plis),<strong> sedantaris<\/strong>( moun ki renmen chita nan kay ki pa fe egzesis souvan) <strong>day\u00e8t<\/strong>( moun ki pa manje fwi ak Vegetal).<\/p>\n\n\n\n<p><strong>ESKE GEM MWAYEN POU EVITE MOUN FE TANSYON?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Wi, Gen mwayen <strong>efikas<\/strong> pou<strong> prevni,<\/strong> oswa <strong>evite<\/strong> establisman <strong>tansyon wo<\/strong>. <strong>Mwayen<\/strong> sa yo yo rele\u00a0 <strong>mwayen <\/strong>ki<strong> modifyab<\/strong>. Sa vle di se <strong>abitid <\/strong>ki nou ka<strong> chanje<\/strong> Nan vi nou ki ka<strong> amelyore<\/strong>, oubyen evite <strong>Tansyon wo<\/strong> (<strong>anle 140\/90<\/strong>). Gen <strong>5<\/strong> bel <strong>abitid <\/strong>nou ka <strong>adopte<\/strong> ki ka amelyore <strong>tansyon<\/strong> San nou pa bw\u00e8 medikaman:<\/p>\n\n\n\n<p>1. <strong>Egzesis<\/strong>, f\u00e8 <strong>egz\u00e8sis<\/strong> omwen <strong>150 <\/strong>minit pa semenn ka desann<strong> Numero sistolik <\/strong>lan( nimero ki wo an) de<strong> 4 a 9 <\/strong>pwen.<\/p>\n\n\n\n<p>2. <strong>Pedi pwa<\/strong>, yon <strong>rediksyon<\/strong> de <strong>10<\/strong> kg oubyen <strong>22<\/strong> liv nan <strong>pwa k\u00f2 an<\/strong> ka desann <strong>presyon sistolik<\/strong> an de <strong>5 a 20<\/strong> pwen.<\/p>\n\n\n\n<p>3. <strong>S\u00e8l<\/strong>( <strong>sody\u00f2m<\/strong>), redwi Nan <strong>kantite s\u00e8l<\/strong> ke wap konsome, \u00a0<strong>mwens <\/strong>ke <strong>2<\/strong>g( <strong>2000<\/strong>mg) pa jou ka desann <strong>tansyon sistolik<\/strong> lan de<strong> 2 a 8 <\/strong>pwen.<\/p>\n\n\n\n<p>4.<strong>Day\u00e8t<\/strong>, on <strong>day\u00e8t<\/strong> ak <strong>fwi <\/strong>ki rich an <strong>potasy\u00f2m<\/strong>, epi <strong>Vegeta<\/strong>l ak <strong>legim<\/strong>. <strong>Day\u00e8t<\/strong> ki rekomande Nan ka sa rele <strong>DASH diet<\/strong>, ki ka desann <strong>tansyon sistolik <\/strong>lan de <strong>8 a 14<\/strong> pwen.<\/p>\n\n\n\n<p>5. <strong>Alk\u00f2l<\/strong>, redwi <strong><em>konsomasyon alk\u00f2l<\/em><\/strong> a <strong><em>mwens<\/em><\/strong> ke <em><strong>2 by\u00e8<\/strong> <\/em>pa jou ka desann<strong> tansyon systolic<\/strong> lan de <strong>2 a 4 <\/strong>pwen.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>ESKE GEN TRETMAN POU MOUN KI FE TASYON WO<\/strong>?<\/p>\n\n\n\n<p>Wi, Anpil fwa <strong>gras a Dye<\/strong> gen <strong>tretman<\/strong> pou <strong>tansyon wo<\/strong>. Avan tou, mwen<strong> ankouraje<\/strong> san kanpe,\u00a0 pou adopte <strong>5 abitid<\/strong> ke nou konnen ki ka <strong>amelyore tansyon<\/strong> anvan nou konsidere trete <strong>tansyon wo<\/strong> an ak <strong>medikaman, <\/strong>si se pa yon ka <strong>em\u00e8jennsi<\/strong>. On <strong>konbinezon <\/strong>de <strong>5 abitid <\/strong>sa yo ansanm ka koze on gwo <strong>chajman pozitif<\/strong> nan <strong>tansyon sistolik <\/strong>lan. \u00a0<\/p>\n\n\n\n<p>Konsa tou, Sa konn rive malgre nou aplike tou le <strong>5 presip <\/strong>sa yo. Gen gwoup de <strong>moun<\/strong> <strong>tansyon<\/strong> yo toujou rete<strong> wo <\/strong>malgre tou. Le konsa nou panse asosye sa av\u00e8k<strong> jenetik<\/strong> e avek \u00a0laj <strong>40 lane <\/strong>avanse,<strong> 60 lane<\/strong> ou plis. Yo rele <strong>Tansyon prim\u00e8<\/strong> obyen <strong>tansyon wo<\/strong> de<strong> koz prim\u00e8 <\/strong>(<em>ki vle di yon tansyon ke nou pa konnen orijin nan<\/em>). Pwiske nou pa konnen<strong> orijin <\/strong>nan(<em>kote li soti<\/em>). nou oblije trete <strong>tansyon<\/strong> a <strong>lav\u00e8g<\/strong>, on fason pou nou <strong>enpeche<\/strong> li f\u00e8<strong> dega<\/strong> avek letan nan <strong>sist\u00e8m<\/strong> nou. Konsa tou, defwa <strong>tansyon wo<\/strong> ka asosye avek koz segond\u00e8 ( <em>sa vle yon <strong>tansyon wo<\/strong> ki nou konnen<strong> orijin<\/strong> nan<\/em>). Pwiske Nan ka sa nou konnen\u00a0 ki kote <strong>pwoblem tansyon wo<\/strong> an soti(<strong> <em>orijin Nan<\/em><\/strong>), ebyen nou fokis trete <strong>origin<\/strong> lan. Anpil fwa le nou trete koz lan, t<strong>ansyon wo <\/strong>an retounen nan <strong>numero optimal <\/strong>pou kont li.<\/p>\n\n\n\n<p>Li enpotan pouw konnen ke <strong>95 % moun<\/strong>ki f\u00e8 tansyon wo ap genyen <strong>premye f\u00f2m <\/strong>nan (<strong>tansyon prim\u00e8<\/strong>)kote nou <strong>pa konnen koz <\/strong>lan. Apa de<strong> adoptasyon 5<\/strong> <strong>b\u00e8l<\/strong> <strong>abitid <\/strong>pou kontrole <strong>tansyon<\/strong> an, an menm tan moun sa yo konn bezwenn <strong>medikaman<\/strong> tou pou ede <strong>sist\u00e8m<\/strong> nan retounnen nan <strong>tansyon optimal<\/strong> lan.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p> <strong>ESKE TANSYON KA TIYE MOUN SIL PA JANM TRETE?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Wi, <strong>tansyon<\/strong> ka tiye on moun sil pa<strong> trete<\/strong>, byen ki li ra si pa gen <strong>komobidite<\/strong>( <strong>l\u00f2t maladi<\/strong>) ki akonpanye <strong>tansyon<\/strong> ki wo. Pa egzanp on moun ki te f\u00e8 <strong>strok<\/strong> deja, on moun ki fe <strong>sik<\/strong>(<strong>dyab\u00e8t<\/strong>), on moun ki gen anpil <strong>gr\u00e8ss <\/strong>nan <strong>san<\/strong>( <strong>kolester\u00f2l wo<\/strong>), on moun ki gen<strong> pwoblem<\/strong> <strong>k\u00e8<\/strong> deja( ki te f\u00e8 <strong>atak kadyak<\/strong>), ect&#8230;&#8230;.<strong>kategori <\/strong>moun sa yo rele (<strong>high risk<\/strong>) = <strong>tr\u00e8 sansib<\/strong> pou yal nan <strong>peyi<\/strong> san chapo si <strong>tansyon wo<\/strong> yo pa byen kontrole.<\/p>\n\n\n\n<p>L\u00e8 fini sak pi malere menm jan ak <strong>lanm\u00f2 <\/strong>poum pa di plis ke<strong> lanm\u00f2<\/strong> s\u00e8 ke <strong>tansyon wo<\/strong> ka f\u00e8 ou develope yon <strong>STROK,<\/strong> ki pa <strong>paralizew<\/strong>, <strong>debilitew<\/strong>, li ka f\u00e8 fanmiw chanje vi yo de fason pou yo ka pran swen ou, paske ou pap ka fe anyen pou kont ou l\u00e8w <strong>paralize<\/strong>, sitou Nan ka<strong> STROK<\/strong> ki ekstr\u00e8m.<\/p>\n\n\n\n<p>An rezime, pou rezon ke nou mansyone avan yo, li enpotan pou chak moun depi a laj de <strong>18 an<\/strong>e konnen omwen a ki<strong> tansyon<\/strong> ( <strong>presyon<\/strong>) ke san ap sikile nan <strong>sistem kadiyovaskil\u00e8<\/strong> an. Nan fason sa \u00a0nou ka idantifye on pak\u00e8t moun ki pa konnen ke yo f\u00e8<strong> tansyon<\/strong>, epi konseye moun sa yo <strong>cheche tretman<\/strong>, pou <strong>evite <\/strong>yo devlope yon <strong>STROK <\/strong>k\u00f2m konsekans de yon <strong>tansyon wo<\/strong> ki pa janm <strong>trete<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>Dr Lariviere<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Eskew konnen \u201cTansyon Wo\u201d se yon pwobl\u00e8m mondyal tr\u00e8 frekan ? Eske ou konnen sou chak 10 moun ou konnen, enkli : Manmanw, Papaw, fr\u00e8w ak S\u00e8w oubyen zanmiw, gen omwen 6 Nan 10 moun sa yo ki ka soufri tansyon wo. Anplis, Eskew konnen Nan 6 moun sa yo, gen omwen 4 pami yo [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-58","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=58"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":145,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58\/revisions\/145"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=58"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=58"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=58"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}