{"id":173,"date":"2024-07-02T08:10:33","date_gmt":"2024-07-02T08:10:33","guid":{"rendered":"https:\/\/word.steevenson.fr\/?p=173"},"modified":"2024-07-02T08:22:41","modified_gmt":"2024-07-02T08:22:41","slug":"tou-bouboun-aveg-blind-vagina-vagin-aveugle","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/2024\/07\/02\/tou-bouboun-aveg-blind-vagina-vagin-aveugle\/","title":{"rendered":"Tou Bouboun av\u00e8g ( blind vagina) Vagin aveugle."},"content":{"rendered":"\n<p>Nan tan kounya, af\u00e8 <strong>s\u00e8ks diferans <\/strong>se yon gwo defi pou <strong>j\u00e8nn gason<\/strong> kap cheche fi ki natir\u00e8l pou f\u00e8 fwaye. Pou konnen kil\u00e8 yon fi se yon<strong> fi natir\u00e8l<\/strong> se yon<strong> gwo defi<\/strong>. Men, pou konnen kil\u00e8 yon<strong> tou bouboun w\u00e8 <\/strong>oubyen kil\u00e8 yon<strong> tou bouboun p<\/strong>a <strong>w\u00e8<\/strong> (<em>av\u00e8g<\/em>), se yon pi <strong>gwo defi<\/strong> toujou.  Af\u00e8 <strong>tou b\u00f2b\u00f2t av\u00e8g <\/strong>lan se yon <strong>sij\u00e8 ki te f\u00e8<\/strong> anpil pale<strong> anpil sitou <\/strong>le yo te fin<strong> dekouvri k<\/strong>e b\u00e8l <strong>fanm <\/strong>ki te jwe fim<strong> &#8220;true lies&#8221;<\/strong> avek <strong>Arnold Schwarzenegge<\/strong>r an te <strong>soufri<\/strong> yon <strong>kondisyon<\/strong> ki f\u00e8l fome yon <strong>tou<\/strong> <strong>b\u00f2b\u00f2t ki pa w\u00e8<\/strong> (vajen <em>av\u00e8g<\/em>).<\/p>\n\n\n\n<p>Pou t\u00e8t <strong>kondisyon <\/strong>sa poze anpil<strong> tripotay<\/strong>, pou t\u00e8t <strong>tou bouboun av\u00e8g<\/strong> gen yon <strong>enpak sikolojik<\/strong> e<strong> sosyal <\/strong>ak <strong>stigma<\/strong> ki tankou bwa kale pou<strong> moun ki viktim <\/strong>de<strong> kondisyon<\/strong> sa. Li <strong>enpotan <\/strong>pou mwen pote <strong>limy\u00e8 <\/strong>nan <strong>blakawout sosyal<\/strong> sa. <strong>Nan liy sa yo, nou pral aprann kisa ki &#8221; tou b\u00f2b\u00f2t av\u00e8g<\/strong>&#8220;? <strong>Kisa ki f\u00e8 on moun gen tou b\u00f2b\u00f2t av\u00e8g<\/strong>? <strong>Eske moun ki gen tou b\u00f2b\u00f2t av\u00e8g konsidere k\u00f2m fi oubyen k\u00f2m gason<\/strong>? <strong>Kijan pou sisp\u00e8k tou b\u00f2b\u00f2t av\u00e8g?<\/strong> <strong>Eske gen tretman pou tou bouboun av\u00e8g<\/strong>?<\/p>\n\n\n\n<p><strong>KISA KI TOU BOUBOUN AVEG LA?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>N\u00f2malman,<strong> pati entim<\/strong> (<strong>jenital<\/strong>) on<strong> fi<\/strong> divize an<strong> 2 pati<\/strong>, gen yon pati dey\u00f2 ki rele<strong> bouboun<\/strong>( <strong>vulve<\/strong>)  ak on pati <strong>anndan<\/strong> ki rele <strong>tou<\/strong> <strong>bouboun<\/strong>( <strong>vagin<\/strong>). Pati <strong>jenital dwe koneke <\/strong>ak sistem <strong>reprodiktif<\/strong>( sistem pou f\u00e8 pitit). <strong>Sist\u00e8m repwodiktik<\/strong> (pou f\u00e8 pitit) lan fome ak<strong> matris( uterus)<\/strong>,<strong> twomp yo( trompe de fallope)<\/strong> epi<strong> ov\u00e8 yo( ovaire)<\/strong>. <strong>Tou bouboun nan ouv\u00e8 zye<\/strong> li sou <strong>matriz lan<\/strong> poul ka <strong>w\u00e8 <\/strong>e <strong>konekte<\/strong> ak <strong>sist\u00e8m repwodiktif<\/strong> lan. Se <strong>apati de koneksyon<\/strong> sa ke sp\u00e8m yo <strong>ka naje ale jwenn<\/strong> ze(<strong>ovule<\/strong>) ki chita nan<strong> twomp<\/strong> lan . Chak l\u00e8 <strong>sist\u00e8m reprodiktif<\/strong> lan pa <strong>jwenn sp\u00e8m<\/strong> nan <strong>tou bouboun<\/strong> kap gade matris <strong>lan pou f\u00e8 pitit<\/strong>. Ebyen, sist\u00e8m nan <strong>f\u00e8 matris l<\/strong>an <strong>degrade<\/strong> e jete <strong>san<\/strong>( <strong>hemorragie<\/strong>) ke li te sere pou<strong> f\u00e8 pitit<\/strong> lan sou f\u00f2m r<strong>\u00e8g<\/strong>( <strong>menstruation<\/strong>). At\u00f2, <strong>al\u00e8kile<\/strong>, yon<strong> tou bouboun av\u00e8g, <\/strong>se yon <strong>tou bouboun<\/strong> ki pa <strong>koneket ak matris<\/strong> lan( <strong>uterus<\/strong>) oubyen<strong> ki<\/strong> pa<strong> jwenn matris<\/strong> poul konekte <strong>avel<\/strong>, piske<strong> tou<\/strong> <strong>bouboun<\/strong> sa pa <strong>w\u00e8\/pa<\/strong> jwenn<strong> matris lan<\/strong>, li pa ka <strong>koneke<\/strong> ak sistem<strong> repwodiktif <\/strong>lan. Yo rele sa: &#8220;<em>Tou Bouboun av\u00e8g ( blind vagina) Vagin aveugle<\/em>&#8220;. <\/p>\n\n\n\n<p><strong>KISA KI FE ON MOUN GEN TOU BOUNBOUN AVEG?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Moun ki gen <strong>tou<\/strong> <strong>bouboun av\u00e8g<\/strong> se moun ki gen yon kondisyon ki rele <strong>&#8220;sendrom ensansib ak androj\u00e8n&#8221; (syndrome d&#8217;insensibilit\u00e9 aux androg\u00e8nes<\/strong>). <strong>Androj\u00e8n se \u00f2monn<\/strong>( protein) ki ede <strong>gason vin gason <\/strong>tout bon. Se <strong>\u00f2monn <\/strong>sa ki f\u00e8 gason<strong> gen vwa gason<\/strong>, ki f\u00e8 gason gen  <strong>koulout( peni<\/strong>s) ki byen<strong> devlope<\/strong>, ki fe <strong>f\u00f2m gason<\/strong> byen trase ak <strong>gwo zo miskle<\/strong>. <strong> L\u00e8 ke yon moun pa sansib ak androj\u00e8n( pa reaji ak androj\u00e8n<\/strong>)<strong> l<\/strong>i f\u00e8  ke<strong> moun nan par\u00e8t<\/strong> tankou<strong> fi tout<\/strong> bon e <strong>li f\u00e8 penis( koulout)<\/strong> pa devlope, nan plas<strong> koulot se bouboun<\/strong> ki fome epi li<strong> f\u00e8 moun nan<\/strong>  kanpe byen <strong>trase tankou fi ak b\u00e8l po swa, ak b\u00e8l cheve, b\u00e8l vwa ak tete n\u00f2mal<\/strong>. <\/p>\n\n\n\n<p><strong>ESKE MOUN GEN TOU BOUBOUN AVEG KONSIDERE KOM FI OUBYEN KOM GASON?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Genetikman <\/strong>palan on <strong>gason<\/strong> gen<strong> 2 kromozom<\/strong> kise yon<strong> X <\/strong>ak yon<strong> Y,<\/strong> <strong>gason<\/strong> =(<strong>XY<\/strong>). E yon fi gen <strong>2 kromozom <\/strong>yon <strong>X<\/strong> ak yon l\u00f2t <strong>X<\/strong>, <strong>fi <\/strong>= (<strong>XX<\/strong>). Moun ki gen<em> tou bouboun av\u00e8g<\/em>(<strong>sendrom ensansib ak androj\u00e8n<\/strong>) gen<strong> kromozom<\/strong> <strong>XY<\/strong> = <strong>gason<\/strong>. Men yo gen k\u00f2 fi, vwa fi, cheve swa, b\u00e8l po, gwo tete, epi yon ben <strong>bouboun(vulve) <\/strong>nomal ak <strong>tou bouboun<\/strong>(vagin) san<strong> matris<\/strong>( <strong>uterus<\/strong>), san <strong>sist\u00e8m repwodiktif<\/strong> paske yo pa reaji ak <strong>androj\u00e8n<\/strong>. Yon egzanp<strong> tr\u00e8 fame de moun<\/strong> ki gen<em> tou bouboun av\u00e8g<\/em> akoz de <strong>sendrom ensansib ak androj\u00e8n <\/strong>se &#8220;<strong>Jamie Lee Curtis<\/strong>&#8221; nan &#8220;<strong>true lies<\/strong>&#8220;. Konsa tou gen <strong>fi <\/strong>=<strong>XX<\/strong> ki gen tou <strong>bouboun av\u00e8g<\/strong> akoz de yon <strong>kondisyon<\/strong> ki rele &#8220;<strong>Ag\u00e9n\u00e9sie m\u00fcll\u00e9rienne<\/strong>&#8220;. L\u00e8 se fi an f\u00e8t san <strong>matris<\/strong> oubyen ak on<strong> matris<\/strong> ak <strong>tou<\/strong> <strong>bouboun <\/strong>ki piti( mal devlope). Fi sa <strong>souvan gen<\/strong> menm<strong> pwobl\u00e8m <\/strong>ak yon gason ki gen <strong>sendrom ensansib<\/strong> ak <strong>androj\u00e8n<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>KIJAN POU SISPEK TOU BOUBOUN AVEG?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>On moun ki gen tou <strong>bouboun av\u00e8g<\/strong> akoz de <strong>sendrom ensansib ak androj\u00e8n<\/strong> pa janm gen plim sou k\u00f2l, ni anban bral, ni<strong> nan bouboun <\/strong>li. <strong>Androj\u00e8n<\/strong> p\u00e8m\u00e8t gason gen<strong> plim sou k\u00f2<\/strong>, se sak fe<strong> gason gen plis<\/strong> plim sou k\u00f2 pase fi, paske <strong>gason <\/strong>gen anpi<strong>l androg\u00e8n<\/strong>. Se menm jan tou le fi gen <strong>twop androj\u00e8n<\/strong> li f\u00e8 fi an gen <strong>anpil plim <\/strong>sou k\u00f2 tankou<strong> gason<\/strong>, fi <strong>an menm<\/strong> konn gen<strong> bab nan figi tou<\/strong>, yo rele sa <strong>isitism<\/strong> (<em>hirsutisme<\/em>). Piske <strong>moun<\/strong> ki gen <strong>tou bouboun<\/strong> <strong>aveg<\/strong> pa reaji ak <strong>androj\u00e8n, <\/strong>yo pa ka pouse plim <strong>py\u00e8s kote sou k\u00f2<\/strong> yo. Anplis, Moun ki gen<strong> tou bouboun av\u00e8g <\/strong>pa<strong> janm gen r\u00e8g<\/strong>, ni yo pa<em> <strong>janm<\/strong><\/em> ka <strong>f\u00e8 pitit<\/strong>. Yo souvan <strong>gen doul\u00e8 l\u00e8<\/strong> ap f\u00e8 bagay(<strong>sex<\/strong>). Yo plenyen pou<strong> anba ti vant ba <\/strong>l\u00e8 yap f\u00e8 bagay, paske yo pa gen <strong>matris<\/strong> epi tou<strong> bouboun<\/strong> <strong>nan<\/strong> <strong>konn <\/strong>kout,<strong> pou t\u00e8t sa <\/strong>se pa tout <strong>long\u00e8 koulout(penis) yo ka tolere<\/strong>. <\/p>\n\n\n\n<p><strong>ESKE GEN TRETMAN POU TOU BOUBOUN AVEG?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Pa gen tretman pou <strong>tou bouboun av\u00e8g <\/strong>men yo rekomande anpil <strong>sipo sikolojik<\/strong> pou moun ki fe <strong>sendrom ensansib<\/strong> ak <strong>androj\u00e8n<\/strong>. Paske<strong> moun sa<\/strong> toujou nan yon <strong>konfli san fen<\/strong>. Sil di li se<strong> gason yo mande kote<\/strong> <strong>koulou<\/strong>t li ak <strong>p\u00f2tre gason li<\/strong>. E sil <strong>di li se fi yon <\/strong>mande <strong>kote matris ak r\u00e8g <\/strong>li, e <strong>koman f\u00e8 li XY sil se f<\/strong>i. Konsa, Li vin<strong> tounen <\/strong>yo gwo<strong> defi sosyal ak fristrasyon sikolojik pou moun ki gen tou bouboun aveg ranpli <\/strong>devwa <strong>gason l\u00e8 yo pa gen koulout<\/strong>, oubyen ranpli <strong>devwa fi l\u00e8 yo <\/strong>pa <strong>gen r\u00e8g ni paka f\u00e8 pitit<\/strong>. An pasan, Sou chak <strong>20000 gason<\/strong> gen 1(younn) ki gen <strong>tou bouboun av\u00e8g <\/strong>akoz de <strong>sendrom ensansib<\/strong> ak <strong>androj\u00e8n<\/strong>. <\/p>\n\n\n\n<p><strong>REFLEKSYON<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Malgre leve <strong>defi <\/strong>nan <strong>diferans s\u00e8ks<\/strong> pou kreye <strong>fwaye<\/strong> rete <strong>yon kal\u00f2t nan lespri<\/strong> jenn <strong>gason<\/strong> ak j<strong>enn fi<\/strong>, nap <strong>aksepte<\/strong> konprann ke, <strong>tou bouboun av\u00e8g<\/strong> asossye avek <strong>sendrom ensansib<\/strong> ak <strong>androj\u00e8<\/strong>n. Yon <strong>kondisyon<\/strong> ki fe <strong>yon gason (XY) gen k\u00f2<\/strong> <strong>fi <\/strong>ak<strong> tou bouboun<\/strong> ki<strong> pa konekte ak okenn aparey repwodiktif<\/strong>.<strong> Moun<\/strong> sa pap ka<strong> f\u00e8 pitit<\/strong>, <strong>ni li pap <\/strong>gen <strong>r\u00e8g<\/strong>, ni <strong>plim <\/strong>sou <strong>k\u00f2<\/strong>. Anplis, f\u00e8 bagay ka <strong>tr\u00e8 enkonfotab <\/strong>pou moun ki gen<strong> tou b\u00f2b\u00f2t av\u00e8g<\/strong>. Nou pa dwe <strong>janm konfonn<\/strong> tou<strong> bouboun av\u00e8g <\/strong>kay <strong>fi (XX)<\/strong> ki asosye av\u00e8k <strong>ajenezi milary\u00e8n<\/strong> ( <strong>Ag\u00e9n\u00e9sie m\u00fcll\u00e9rienne<\/strong>) kote ki fi an <strong>f\u00e8t san matris<\/strong> oubyen li <strong>f\u00e8t <\/strong>ak on<strong> matris e tou bouboun ki piti.<\/strong> Fi ki gen <strong>tou bouboun av\u00e8g <\/strong>gen menm <strong>pwobl\u00e8m sosyal <\/strong>e <strong>sikolojik <\/strong>ak gason ki<strong> gen tou bouboun av\u00e8g<\/strong>. <strong>Moun<\/strong> sa yo toujou <strong>bezwen gwo sip\u00f2 <\/strong>sikolojik ak<strong> sosyal pou yo ka al\u00e8z<\/strong> nan po yo. Raple nou ke moun sa<strong> yo, se pa yon chwa ke yo f\u00e8 <\/strong>pou gen <strong>tou bouboun av\u00e8g, <\/strong>men se <strong>konsa yo f\u00e8t, se konsa granm\u00e8t la kreye yo.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Dr Lariviere. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nan tan kounya, af\u00e8 s\u00e8ks diferans se yon gwo defi pou j\u00e8nn gason kap cheche fi ki natir\u00e8l pou f\u00e8 fwaye. Pou konnen kil\u00e8 yon fi se yon fi natir\u00e8l se yon gwo defi. Men, pou konnen kil\u00e8 yon tou bouboun w\u00e8 oubyen kil\u00e8 yon tou bouboun pa w\u00e8 (av\u00e8g), se yon pi gwo defi [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-173","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/173","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=173"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/173\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":176,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/173\/revisions\/176"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=173"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=173"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/word.steevenson.fr\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=173"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}